söndag 29 december 2013

Sov ungdj*vul, sov!

Farbror Kennet funderar kring det här med sömn
Det är tur för Sebastian att han är ett sådant charmigt litet barn. I annat fall hade vi sålt honom för länge sedan. Är det normalt för en ettåring att sova i två- till tre-timmars pass? Rutinen för oss ser ut så här. Han vaknar runt sju-åtta på morgon. Är det vardag och arbetsdag så går oftast jag upp och fixar frukost till familjen. Lotta och Sebbe ligger kvar och gonar sig under tiden. Är det helg så ligger vi kvar alla tre och myser en stund. Det brukar bli ett slags uthållighetstest vem av oss som pallar att ligga kvar längst för att slippa gå upp och göra frukost. Ingen av oss är bättre på det spelet än den andre så det brukar fördela sig bra. Sen är han vaken fram till kanske tio då han brukar ta en tupplur på en timme. Sen blir det lunch vid tolv. Han tar en eftermiddagslur på en till två timmar. Vid sex är det middag och runt halv åtta så är det dags för sängen.
Vårt lilla charmtroll i sällskap av Baloo

Det är sällan problem att lägga honom vilket är skönt. Ett par vaggvisor och så är han i drömmarnas land. Det är sen det börjar. Han vaknar till med jämna mellanrum och gråter. Då brukar det räcka med att ge honom nappen och vända honom på sidan för att han ska somna om. Vid 22 så brukar han vakna och vara ilsken som ett bi. Då är det dags för välling. Efter det så somnar han oftast om ganska snart. Sen sover han förhoppningsvis ett par timmar fram till ett eller två. När han vaknar då är han ofta ganska ledsen så vi brukar ta över honom i vår säng.

Sen har han en period fram till fem då han vevar runt, roterar i sängen, pratar och allmänt lever om. Vid fem brukar han somna om och då sover han som bäst fram tills han vaknar vid sju, åtta ungefär. Det innebär att vi aldrig får tillfälle att sova sammanhängande utan det blir två timmar här och tre timmar där. Vissa nätter sover vi i separata sovrum för att en av oss ska få en chans att återhämta sig lite.

Sova? Varför då när det är så trevligt att vara vaken!
Frågan är hur länge de kan hålla på så här? Mina minnesbilder av Kim och Tobias som små var att de sov hur bra som helst på nätterna. Vi har ställt oss frågan om det kan hänga ihop med allt som han var med om under sina första tre månader. Det kanske ger honom jobbiga drömmar som väcker honom hela tiden. Han sover som allra bäst när han får ligga på Lottas mage och gosa.

I morgon ska mormor vara barnvakt på kvällen för att Lotta och jag ska kunna se en traditionsenlig konsert som Lotta gått på i över tio år och som jag sett de senaste tre åren. Det är bandet "The Beeters" som spelar på Glenn Miller Café under några kvällar mellan jul och nyår varje år. Ett otroligt drag och något som bara inte får missas. Förra året var Lotta höggravid och avstod men annars så har hon sett alla konserter från start. Ingen av oss tror egentligen på att det ska funka att lämna Sebastian hela kvällen med mormor men hoppet är det sista som lämnar människan sägs det. Skulle det bli panik och för jobbigt så har vi kommit överens om att jag åker hem till Sebastian och Lotta får partaja loss ordentligt.