söndag 3 februari 2013

Nu ska jag för er berätta...

..vad vi har haft för oss de senaste dagarna.

Det har varit ett par lugna dagar för oss och vi har mestadels hållit oss hemma. Det har varit besökare här i en strid ström. Vi vet att vi kanske borde vara mer försiktiga med att träffa folk nu i influensatider men det är ju så kul att få dela honom med familj och vänner. Vi är så klart noga med att de som kommer på besök är helt friska.

Premiärtur med barnvagnen
En promenad på stan har det blivit. Vi gick 4 km här på södermalm. Det första vi gjorde var att gå förbi morbror Olas kontor på Åsögatan. Det var en chansning men vi hade tur och fick träffa honom en stund och han fick se Sebbe för första gången. Ola är gift med Lottas syster Beata och driver ett företag, Diamon, som hjälper andra företag att etablera sig internationellt.

Morbror Ola
Det blev en fika på Café String på Nytorgsgatan. String brukade vara ett av de trendigaste fiken på södermalm men när vi var där kändes det bara sunkigt. Lite som "de tappade sugarnas tempel". Julpyntet satt fortfarande upp och det var skitigt och äckligt i lokalen. Nä, det finns mycket mysigare och coolare fik på söder, t ex Gildas på Nytorget. Men är man Latte-farsa så är man :)
Fika på Café String
Min bror och fru tillsammans med två av kusinerna har varit på besök. Tyvärr fick jag inga bra bilder på dem. Lottas syster Beata med familj har varit här idag. Deras tre barn var med och var nyfikna på sin nya kusin. Johanna har också varit här och myst med Sebbe en lång stund.

Kusinerna hälsar på Sebastian
Sebastian i centrum för allas uppmärksamhet
Johanna med Sebastian i famnen
Det viktigaste mötet har jag dock sparat till sist. Idag fick vi tillbaka vår käraste sötaste och bästaste hund. Han har varit hos Lisa, min ex-fru, under tiden vi var i Lund men i eftermiddags så kom hon förbi och släppte av honom hos oss. Lisa fick hälsa på Sebbe också men på avstånd eftersom hon känner sig förkyld. Sacco märkte först ingenting. Han hade fullt upp med att hälsa på oss och sprang runt som en yr höna. Men efter en stund så var det nog något som luktade lite märkligt. Han luktade på Sebastian ordentligt och tog sedan ett par steg bakåt. Han kunde nog inte riktigt förstå vad det var för märklig varelse som kommit in i hans revir. Senare på kvällen så lade jag Sebastian i hans baby-sitter och Sacco fick komma fram och snosa på honom igen. Sebbe tyckte det var lite läskigt med hans nos i ansiktet men de verkar ändå komma bra överens. 


Sacco betraktar Sebastian i babysittern.
Lägg av va! Kall nos i ansiktet är inte ok
Vi ser fram emot långa härliga promenader med Sacco och Sebastian. Nästa vinter ska vi köpa en pulka med sele så att Sacco kan dra honom när vi åker skidor.

//Kennet