torsdag 24 januari 2013

SCA och Holmen, vilka lirare...

Normalt sett skriver jag om Sebastian och vad vi upplever i samband med vården kring hans hjärtfel. Det här inlägget kommer inte att handla om det. Vi har inte så mycket annat att göra om dagarna än att titta på tv och ta hand om Sebbe. Vi såg precis Uppdrag Gransknings program om Kamerunerna som planterat skog åt Skogsnicke AB på uppdrag av skogsägarna SCA och Holmen. Ägaren till Skogsnicke AB är naturligtvis ett skolboksexempel på en gangster och borde inte driva företag utan sitta i fängelse. Men det är inte det som fascinerar mig. På något vis så har han bara gjort vad gangsters gör, utnyttjat människor för egen vinning. Det är vad man kan förvänta sig av en gangster och inte så förvånande. Dessutom kan man gissa att skogsnissen har lite tomtar på loftet ( no pun intended :) ).

Några som däremot inte borde ha tomtar på loftet är de välutbildade presskontakter, eller till och med PR-chef, som arbetar för skogsbolagen i inslaget, SCA och Holmen. Så om någon kan förklara för mig hur de inför stora delar av svenska folket (vad har UG för tittarsiffror?) kan dra sina varumärken, förlåt ordvalet, i skiten för småpengarna det skulle kosta dem att ersätta de här människorna för det arbete de utfört?

Kan någon varumärkeskonsult berätta för mig hur de i svensk television kan sitta och säga att de i praktiken inte bryr sig om under vilka villkor människor arbetar i deras skogar. Det vore väl ungefär samma sak som om HM sa att de inte bryr sig om deras kontrakterade underleverantörer använder sig av barnarbetare i de asiatiska fabrikerna. För det gör de väl inte? Om jag inte minns fel så var det en debatt kring detta för några år sen och sedan dess så skickar klädindustrins aktörer på regelbunden basis ut folk som kontrollerar arbetsvillkor på de fabriker som tillverkar deras kläder. Det gör de naturligtvis inte för att de är stora filantroper utan för att skydda sina intressen och varumärken.

Så hur kommer det sig att skogsbolagen inte lärt sig sin läxa? Eller är det så att de förstår vad de gör men inte är lika känsliga för vad deras kunder tycker och tänker om dem? Klädindustrin kan drabbas hårt om vi, deras kunder, låter bli att handla deras produkter och istället går någon annanstans. Fråga franska vinproducenter efter provsprängningarna på Moruroaatollen på nittiotalet. Vi som är skogsindustrins slutkunder vet nog sällan vilken skogsägare som har levererat träråvaran som använts för att producera skithuspappret vi har på muggen. Jag tycker att virkesgrossister och pappersbruk borde fråga sig om de verkligen vill köpa råvaror av företag som inte bryr sig!

Tyvärr tror jag inte att de stora skogsägarna kommer att utveckla en känsla för samhällsansvar i närtid. Det finns allt för mycket pengar att tjäna och då får inte petitesser som människovärde eller ansvar för ett hållbart skogsbruk stå i vägen. Läs gärna DN:s artikelserie om "Skogen vi ärvde" eller Naturskyddsföreningens Skogsbloggen, de är bra.

//Kennet