söndag 20 januari 2013

Grattis på namnsdagen Sebastian. Det firar vi med att flytta!

Det går fort när det väl händer. Många föräldrar vi pratat med säger samma sak. Ena dagen är det jättedåligt, två dagar senare så åker man hem. Nu är vi inte riktigt där ännu men väl nere på avdelning 67. Flytten blev idag istället för i morgon och vi klagar verkligen inte.

Transportklar bebis.

I dag försov vi oss för första gången. Normalt sett har vi alltid vaknat vid sju men idag slog vi upp ögonen först halv nio. Lite skamsna så ringde vi upp till BIVA men de bara skrattade åt oss. Troligen behövde vi sova, det har varit lite si och så med det sista tiden. När vi kom upp på BIVA så hade de redan förberett Sebastian för flytt. All övervakning utom saturation var borta. Artärnålen likaså. Sonden har de bytt ut mot en vanlig mjuk istället för den med teknik för respiratorn. Dränage och PVK-nålarna i fötterna får han dras med ett tag till. En barnvagn står framkörd för transporten.

Hej då BIVA. Hoppas vi slipper se er mer :)

Två systrar från avdelningen kommer och hämtar oss vid två. De följer med ner och visar oss vårt nya rum. På väggen sitter en tavla som önskar honom välkommen. Rummet är väl inte världens mysigaste men vi klagar inte. Det är ett singelrum bara för oss. Eget badrum. En stor platt-tv med tillhörande DVD. En soffa klädd i galon. Vad mer kan man önska sig :) Lyx!
De visar oss runt på avdelningen och berättar om rutiner. Det finns en stort fint kök där vi kan värma mat. De serverar frukost varje morgon som kostar 20 kronor. I ett skåp finns en massa filmer att låna. 


Vi ska nu sköta om Sebastian på egen hand. Första två dygnen får vi sova här båda två men sen måste en av oss sova på patienthotellet. Sebastian kommer första dygnet att vara uppkopplad till en telemetri som finns ute i sköterskedisken. Där kan de se hur han mår och reagera på larm. Men planen är att de kopplar ut honom helt i morgon. De kommer in till oss var tredje timme för att servera hans Monogen och dela ut mediciner. Vi ger både mat och mediciner själva. Samtidig så kollar de hans syresättning och lyssnar på puls och andning.

Lotta bäddar åt Sebastian i den nya sängen.
 Vi lägger honom först i den nya sängen som står på rummet men den är alldeles för hög. Sitter vi bredvid i en stol så ser vi inte in över kanten och kan kolla till honom. Därför bäddar vi ner honom i vagnen istället. Han får vara uppe en stund. Sömntutan sover sig nästan igenom hela stunden men till slut så vaknar han och tittar sig storögt omkring.

Sebastian tittar sig omkring i det nya rummet.
Thomas Higgins, en av barnläkarna, kom in för en kort pratstund. Vi är så klart mest intresserade av när de tror att vi får komma hem. Han kunde självfallet inte lova något men trodde att det kunde bli i slutet av veckan om allt går som det ska. Vi tar det med en säck salt men hoppas så klart att det blir så. Först och främst så måste det sluta att komma Lymfa i dränet. Det kommer fortfarande lite men det minskar. Efter att dränet tagits bort så ska han äta Monogen ett par dagar innan han kan börja med vanlig mat igen. Därefter så kontrollerar de honom en dag eller två så att han inte drar på sig ny vätska. Om han låter bli det så får vi åka hem.

Nu ska vi ta det lugnt i kväll. Hämta över lite saker från hotellet och kanske blir det en film innan John Blund kommer.

//Kennet