Till Lotta, Kennet och Sebastian!
En sån liten gosig Sebastian
Som så lyckligtvis fann
En Lotta och Kennet fina
Som tillsammans med de sina
Hållit huvud hjärta och hopp
Högt och starkt non Stop
Trots berg och dalbana fram och tillbaka
Trots tuffa stunder av vaka
Jag är full av beundran stor
Över denna far och mor
Mitt besök igår
Kändes som sprittande vår
Att det har vänt
Att Sebastian har sänt
All sin kraft och styrka
Till att tveklöst yrka
På sin rätt till existens
Är en sanslös influens
Jag vågade knappt röra
Trots att han mig helt förföra
Mig som bäbis nöjd
Det var en fröjd
Och ett privilegium
Att få vara i samma rum
Som denne kämpe stark
Varje sekund bryts ny mark
Jag bär med mig igår
Varhelst jag står och går
Med en för även för mig stor tröst
Och en klar och stadig röst
Som säkert säger
Det finns petitesser och grejer
Som helt räknas bort
Tiden är för kort
För att inte tas till vara på
Igår verkade allt så
Självklart och sant
Kärlek och vilja är konstant
Tack för att jag fick komma till er
Jag önskar er inget mer
Än all den energi jag fann
I rummet igår innan jag försvann
Kram Johanna
Tack snälla Johanna och kram tillbaka.
//Kennet, Lotta och Sebastian
Superfin och klok dikt! Bra där Johanna. Här hemma sitter en "liten" kille och jobbar som en tok på en bild till er lille kille. Han och jag och Juni (plus många till) längtar efter att få lära känna ert lilla stjärnskott. Stora kramar från oss alla.
SvaraRadera