torsdag 24 januari 2013

Äntligen en alldeles vanlig bebis

Ja så känns det faktiskt. Sebastian har nu blivit av med lungdränet och droppen. Det är bara sonden och en PVK kvar vilket vi knappt tänker på. Vi klädde upp honom i våra egna kläder och vips så ser han ut som vilken treveckors bebis som helst. Nu när de har slutat ge honom smärtlindring så känns han dessutom mycket mer närvarande när han är vaken. Så himla härligt så man vill bara sjunga!

Sebastian sover på mitt bröst
Sebastian uppklädd och vaken.
Dagen började med att jag kom till avdelningen vid nio. Det var min tur att få sova på hotellet och gissa om att det var skönt. Sovit som en stock. Förmiddagen tillbringade vi bara på rummet med att pyssla om Sebastian. Vi kunde gå runt med honom i famnen och ligga med honom i sängen utan problem. Det visade sig att Lotta fuskat under natten. Nattsköterskan kom in vid ett-tiden och erbjöd sig att ta hand om Sebastian en stund så Lotta kunde sova. En stund visade sig vara fram till fem. FEM! Bu bu bu, vilket fusk! Tyvärr kunde Lotta inte sova eftersom hon hela tiden undrade vad Sebastian och sköterskan pysslade med. En del straffar gud med detsamma :)

När ronden kom så berättade läkarna att de vill skicka hem oss till Stockholm redan på lördag. De ska kontrollera Sebastians hjärta ordentligt en gång till för att försäkra sig om att allt är som det ska. I morgon kommer de ta nya röntgen bilder och kontrollera så att han inte dragit på sig ny vätska. Om dessa undersökningar ser bra ut så får vi åka hem. Njae, hem och hem. Vi ska till Astrid Lindgren några dagar innan vi får åka hem på riktigt men tillbaks till Stockholm i alla fall. Det ska bli jätteskönt att snart få sova i sin egen säng igen.

Ultraljudsundersökningen blev av redan vid ett-tiden. Vi höll på att mata honom och fick avsluta matningen på undersökningsbordet. Sebastian sov sig igenom hela undersökningen. Han är väl så van att bli hanterad på alla möjliga sätt och vis så att han knappt reagerar längre.

Sebastian blir undersökt inför hemfärden på lördag
Han måste vara den coolaste bebisen någonsin. Han sov sig igenom hela undersökningen.
Två av avdelningens läkare kollade honom och allt såg bra ut enligt dem. De tyckte inte längre sig kunna se den lilla VSD som ska finnas kvar. Hålet i kammarskiljeväggen skulle enligt kirurgerna vara endast en eller två mm och de kunde inte lokalisera det under operationen. På ultraljudet kunde de inte se något flöde mellan kamrarna och det är ju jättebra. Även om hålet skulle finnas där så kommer det troligen att växa igen av sig själv.

Efter undersökningen fick vi välja en hjärtekatt i skåpet. Vi har gått och gluttat i skåpet under de här dagarna och sett ut en favorit. Det blev en stor rosalila kisse. Den kommer han att gilla. På en lapp som var fäst runt kattens hals stod det att den är virkad av Annika Persson. Hon har även skrivit dit en mailadress så vi skickar ett foto och tack till henne.

Dags att välja ut en hjärtekatt.

Sebastian med sin hjärtekatt.
Efter undersökningen så fick vi besök. Johanna kom och hälsade på oss ändra från Höganäs. Hon hade en massa fina presenter med sig. Hemstickad poncho och mössa. En fin sparkdräkt och och en söt nallebjörn fanns det också bland presenterna. Men bästa av allt var nog ändå den otroligt goda Lemon Curd-kakan. Vi fikade och åt kakan medan vi samtalade länge om både ditt och datt. Väldigt trevligt. Tack för att du ville komma Johanna!

Nä, nu ska jag fylla på tekoppen och hämta lite mer lemon curd :)

//Kennet